Känner hur endorfinerna pumpar runt i kroppen efter ett superskönt träningspass med mina kompanjoner! Är rätt otränad just nu pågrund av allt annat som känns något viktigare i mitt liv just nu. Så kämpar man med en den ena saken och en den andra saken, och sen får man höra
"ja men bättre kan du. Du vet att du MÅSTE klara detta innan du slutar". Vafan. Känslan att vara otillräcklig är så underbart frustrerande. Gör jag inget, då vill dem att jag bara ska göra något, gör jag något så vill de att jag ska göra lite till, gör jag lite till ja då ska jag göra allt. Jag vill med. Men i min takt. Inte konstigt att jag blir kallad vrång. Men när jag blir kallad omogen... Då undrar jag just hur man tänker om man nu vill stötta mig. Hot funkar liksom inte.
Nåväl. Imorgon är det Torsdag och det väntar bara en lektion för fröken petersson! Jag har inte bestämt mig ännu om jag ska fortsätta med mina ringar, eller om jag är nöjd. Få la se hur det artar sig imorn. Sedan väntar visst ett litet möte med polisen. Tydligen går de ut och informerar alla blivande studenter som förmodligen kommer tralla runt något onyktra i bollen på självaste pubrundan och studentdagen om alkohol, rattfylleri och diverse risker. Tjosan, säg något som inte jag vet om rattfylleri efter timmar i teorisalen på körskolan!
Lyssna. Nu.
