Idag steg jag upp i gryningen för att sedan ta moppe till Stall Hinsegård. Var påskritt där, samt en urgod lunch med massa påskig mat. Perfekt när man har svettats nere i paddocken innan!
Var lite nervis innan ridpasset satt igång. Har ju för attan inte ridit på ett halvår! Och då var det skogsritter... Oroade mig dock helt i onödan då allt föll på sin plats. Ungefär. Tur jag hade Dannick för den delen med, så lugn och beskedlig. I alla fall, lektionen började helt okej. Alltid lite pyssel dedär med att hitta rytm och rätt tempo. Försökte hitta kontakten, och tempot. Samla, om och om igen. Speciellt när han drar ifrån för att slippa arbete. Bara att samla om igen. De sista 10 minutrarna kändes det så bra! Han krökte på nacken, jag hittade den rätta kontakten och han steg kändes mer fjädrande. Han steg under sig och tempot höll sig stadigt. Fan vad jag älskar att rida då! Visst, finns säkert en miljon saker att förbättra. Men känslan när man känner sig som ett med hästen är verkligen oslagbar. Lagom till när jag började njuta alltså så var det dags att sluta.
Sen nu i eftermiddag så stannade jag kvar några timmar till för att krabba och hjälpa till o sätta upp ett tak på ett utetält, typ. Sen harvade jag paddocken med fyrhjulingen, haha. Så kul!
Och nu sitter jag här med ett leende på läpparna. Solen lyser och på mina armar och på mitt ansikte märker jag att solen har satt sina spår. Jag är härligt seg i benen och mina sittben känns som de har gått av eller något för det gör så underbart ont när man rör sig lite för hastigt.
I köket väntas det räkmackor, mhhhmm! Klagar inte!
Vildhästen Dannick i vintras!
